Den stora ryska självcensuren

Konstantin Zarubin • 2024-12-20
Lyktan bad den ryske författaren Konstantin Zarubin att skriva om självcensur bland ryssar i väst. Vi fick tillbaka en genomarbetad definition av censur, och en känga åt oss själva!
Läs mer →

Великая русская самоцензура

Konstantin Zarubin • 2024-12-20
Страдают ли русские на Западе от самоцензуры? Мы задали этот вопрос писателю Константину Зарубину. В ответ получили обсуждение понятия “цензура” и критический взгляд на наш вопрос.
Читать дальше →

Svensk, men fråga inte hur

Alireza Naghavi • 2024-12-06
Precis när Alireza Naghavi lärt sig svenska och gått ut skolan, tvingades han lämna landet, tog sig till Frankrike och fick uppehållstillstånd. Men så flera år senare får han ett meddelande från Sverige. Läs hans berättelse om vad hem kan betyda i Lyktan.
Läs mer →

یک سوئدی، اما نپرسید چگونه

Alireza Naghavi • 2024-12-06
درست وقتی علیرضا نقوی زبان سوئدی را یاد گرفت و مدرسه را تمام کرد، مجبور به ترک سوئد شد و به فرانسه رفت و در آنجا اقامت گرفت. اما سال ها بعد یک پیام از سوئد دریافت کرد. داستان او را در مورد معنای خانه در نشریه لیکتان بخوانید
بیشتر بخوانید →

Helt ensam i flerspråkigheten

Patrick Kretschek • 2024-11-30
Ett grannbarn med samma ovanliga stavning av förnamnet fick honom att börja förstå hur ensam han alltid varit i sin flerspråkighet. Läs konstnären Patrick Kretscheks essä om sitt skamfyllda förhållande till tyskan.
Läs mer →

Ganz einsam in der Mehrsprachigkeit

Patrick Kretschek • 2024-11-30
Ein Nachbarkind mit derselben ungewöhnlichen Schreibweise seines Vornamens, ließ ihn erkennen, wie einsam er in seiner Mehrsprachigkeit immer schon gewesen war. Lies hier den Essay von Patrick Kretscheks über sein von Scham geprägtes Verhältnis zur deutschen Sprache.
mehr lesen →

Är lagstiftning enda vägen framåt för Afrikas LGBTQ-gemenskap?

Joseph R. Kafuka • 2024-11-13
I fler än 64 länder i världen, varav de flesta i Afrika och Mellanöstern är homosexualitet kriminaliserat, och de senaste åren har förföljelsen ökat. I en essä diskuterar Joseph Kafuka situationen för Afrikas HBTQ-community och hur en väg mot ett vidare erkännande skulle kunna se ut.
Läs mer →

Ut ur språkstormen

Johnny Isaksson • 2024-10-07
Vad gör man med ett språk som inte är ens modersmål, inte ens andra eller tredjespråk, men som varit med och format hela uppväxten? Läs Lyktans första text på och om meänkieli av Johnny Isaksson.
Läs mer →

Ulos kielimyrskystä

Johnny Isaksson • 2024-10-07
Mitä teet kielelä, joka ei ole sinun äitinkieli, ei ees toinen eli kolmas kieli, mutta joka oon auttanu formaahman koko lapsuuen? Lue Lyktanin ensimäinen teksti meänkielestä ja meänkielelä, kirjottanu Johnny Isaksson.
Lue lissää →

Och jag som trodde husen var hotell!

Ghirmay Yohannes • 2024-10-03
Den 23 september var det 23 år sedan Dawit Isaak och andra journalister på privata tidningar greps av regimen i Eritrea. Men steget till diktatur var inte omedelbart. Ghirmay Yohannes skriver om de osäkra åren i Eritrea efter millennieskiftet.
Läs mer →

ዋይ ኣነ ምዕንጅሉ ወያ ቤት ማእሰርትስ ሆቴል ይመስለኒ ነይሩ!

Ghirmay Yohannes • 2024-10-03
ብ23 መስከረም፡ ዳዊት ኢሳቅን ካልኦት ኣብ ናይ ብሕቲ ጋዜጣታት ዝነበሩ ጋዜጠኛታትን በቲ ስርዓት ኣብ ኤርትራ ካብ ዝእሰሩ 23 ዓመታት ሓሊፎም። እቲ ናብ ምልኪ ዝወስድ ስጉምቲ ግን ቅጽበታዊ ወይ ሃንደበታዊ ኣይነበረን። ግርማይ ዮውሃንስ ብዛዕባ ኣብ ኤርትራ ድሕሪ መቐይሮ ሚለንየም ዝነበረ ዘይርጉጽ ዓመታት ይጽሕፍ።
ተወሳኺ ኣንብብ →

Ingen absolution men djup empati

Monica Mazzitelli • 2024-09-18
Lyktans Monica Mazzitelli har träffat den italienska författaren Nicola Lagioia för att diskutera hans senaste roman, som bygger på en verklig händelse, men som också visar sig ha mörka, personliga bottnar.
Läs mer →

Nessuna assoluzione ma grande empatia

Monica Mazzitelli • 2024-09-18
Monica Mazzitelli ha incontrato per Lyktan lo scrittore Nicola Lagioia, per dialogare a proposito del suo romanzo “La città dei vivi”, di recente pubblicato in svedese. Pur basato su un fatto di cronaca nera, il saggio tocca anche cupe corde personali.
Continua a leggere →

Göteborg – visitor

Ahmad Azzam • 2024-09-11
En kväll i Göteborg blir till ett porträtt av den stad som tog emot honom, när den tidigare fristadsförfattaren Ahmad Azzam gör debut i Lyktan på arabiska och svenska.
Läs mer →

زائر غوتنبرغ

Ahmad Azzam • 2024-09-11
تتحول أمسية من غوتنبرغ إلى صورة للمدينة التي رحبت به، هكذا عندما يظهر كاتب الملاذ السابق أحمد عزام لأول مرة في ليكتان باللغتين العربية والسويدية
اقرأ أكثر →

Mellan två språk uppstår en ny melodi

Ghazal Hatami • 2024-08-27
Ghazal Hatami ville uppfostra sina barn på två språk, men myten om att flerspråkighet skulle vara skadligt för språkutvecklingen fick henne nästan att överge tanken. Idag har hon hittat ett mer avslappnat förhållande till sina olika språk.
Läs mer →

میان دو زبان، نغمه‌ای نو پدید می‌آید

Ghazal Hatami • 2024-08-27
غزال حاتمی می‌خواست فرزندانش را دو زبانه تربیت کند ، اما باور نادرستی که می‌گفت چندزبانی به رشد زبانی آسیب می‌زند، تقریباً او را از این تصمیم بازداشته بود. امروزه او به دیدگاهی متعادل‌تر نسبت به چندزبانی دست یافته است.
بیشتر بخوانید →

Jugonostalgi och möjligheternas ministerium

Sanjin Pejković • 2024-06-24
På årsdagen av författarinnan Dubravka Ugrešićs död återvänder Sanjin Pejkovic till henne, i ett försök att förstå den egna exilen. Läs en essä på svenska och bosniska om den motsägelsefulla nostalgin, om kannibalistiska språk och om det förflutna som ett land.
Läs mer →

Jugonostalgija i ministarstvo mogućnosti

Sanjin Pejković • 2024-06-24
Sanjin Pejković se vraća književnici Dubravki Ugrešić na godišnjicu njene smrti, u pokušaju da shvati sopstveni egzil. Pročitajte esej na švedskom i bosanskom jeziku o kontradiktornoj nostalgiji, o kanibalističkim jezicima i o prošlosti kao izgubljenoj zemlji.
Read more →

Språkets lilla sorg

Hannah Altmann • 2024-06-24
Hannah Altmann var aldrig helt flytande på samma språk som sin mamma, och under hennes sista tid gjorde den sorgen sig påmind. Men var det egentligen språket som var problemet?
Läs mer →

Der kleine Kummer der Sprache

Hannah Altmann • 2024-06-24
Hannah Altmann und ihre Mutter haben nie dieselbe Sprache fliessend gesprochen, und in den letzten Jahren des Lebens ihrer Mutter machte sich dieser Kummer bemerkbar. Aber war wirklich die Sprache das Problem?
mehr lesen →

Från norr till norr

Alireza Naghavi • 2024-06-04
Sayed Hussein Husseini är en rappare från Afghanistan, men just när karriären skulle sätta fart tog talibanerna över landet. Alireza Naghavi, också han med rötterna i Afghanistan, har träffat Sayed för ett samtal om flykten och livet.
Läs mer →

ز شمال به شمال

Alireza Naghavi • 2024-06-04
سید حسین حسینی یک و رپر اهل افغانستان است اما درست زمانی که حرفه اش قرار بود شکل جدیدی تری به خودش بگیرد، طالبان کشور را تصرف کرد. علیرضا نقوی، که نیز اصالت افغانستانی دارد، با او دیدار کرده و درباره گریز و زندگی با او گفتگو کرده است.
بیشتر بخوانید →

Den historiska händelsen

Ghirmay Yohannes • 2024-05-24
På Eritreas självständighetsdag påminner Ghirmay Yohannes om de ännu fängslade Fessehaye Joshua och Dawit Isaak och om det ödesdigra ögonblick då de tackade ja till en inbjudan.
Läs mer →

እታ ኣጋጣሚ

Ghirmay Yohannes • 2024-05-24
ኣብ መዓልቲ ናጽነት ኤርትራ፡ ግርማይ ዮውሃንስ፡ ነቶም ክሳብ ሕጂ ኣብ ቤት ማእሰርቲ ዝነብሩ ዘለዉ ፍስሃየ ጀሽዋን ዳዊት ኢሳቕን ከምኡ’ውን ነቲ ፍርቂ ዕድመኦም ዝተበልዑሉ ዕጫ ዝኾነ ህሞት ይዝክር።
ተወሳኺ ኣንብብ →

Efterlängtad bok om undervisning i modersmål

Rizah Sheqiri • 2024-05-24
Det har länge saknats en svensk bok som lägger den teoretiska och praktiska grunden till modersmålsundervisningen, men nu har den kommit. Läraren, författaren och Lyktanskribenten Rizah Sheqiri har läst Elena Leons Modersmålsundervisning, teori och praktik.
Läs mer →

Një libër i shumëpritur për mësimin e gjuhës amtare në shkollë

Rizah Sheqiri • 2024-05-24
Prej kohësh ka munguar një libër i tillë suedez që vendos bazat teorike dhe praktike të mësimdhënjes së gjuhës amtare. Mësuesi, shkrimtari dhe anëtari i redaksisë së revistës “Lyktan” Rizah Sheqiri e ka lexuar vëmendshëm veprën “Mësimdhënia e gjuhës amtare, teoria dhe praktika” të shkrimtares Elena Leon.
Lexo më shumë →

Fallet med grävmaskinisten

Emöke Andersson Lipcsey • 2024-05-02
Finns det ens artificiell intelligens, och om det gör det, är den farlig? Läs Emöke Andersson Lipcsey i en essä om maskininlärning som spänner från Gamla testamentet, över Leibnitz till ett bygge i grannens trädgård.
Läs mer →

A viking markolós
esete

Emöke Andersson Lipcsey • 2024-05-02
Létezik-e egyáltalán mesterséges intelligencia, és ha igen, mennyire veszélyes? Olvassátok el Emöke Andersson Lipcsey esszéjét a gépi tanulásról az Ótestamentumtól kezdve Leibnitzen át a szomszéd kertjében folyó építkezésig.
További olvasmányok →

Pengars värde i litteraturen

Kasia Syty • 2024-04-23
Agri Ismaïls debutroman Hyper skärskådar privat- och världsekonomins betydelse för enskilda familjer. Kasia Syty har pratat med författaren om vad pengar egentligen betyder, om att översätta sig själv, och om att leva ett hypermångkulturellt liv.
Läs mer →

Literacka wartość pieniędzy

Kasia Syty • 2024-04-23
Debiut książkowy Agriego Ismaïla Hyper (pl. Hiper) to międzypokoleniowa powieść o wpływie światowej ekonomii na losy jednej rodziny. Kasia Syty rozmawia z autorem o znaczeniu pieniędzy, tłumaczeniu samego siebie na inny język i o hiper-wielokulturowym życiu.
Czytaj więcej →

Buddhas glänsande mage

Vera Stremkovskaya • 2024-04-12
En magnifik Buddhastaty på ett museum sätter tiden, rummet och språken i gungning. Läs Vera Stremkovskaya i Lyktan.
Läs mer →

Friden tog vi för given

Alyona Verbanova • 2024-04-08
Vi bad den ukrainska författaren Alyona Verbanova skriva om upplevelsen av att komma till Sverige efter att ha flytt undan den ryska invasionen. Här berättar hon om utmaningarna och det varma mottagandet.
Läs mer →

Мы приняли мир как должное

Alyona Verbanova • 2024-04-08
Мы попросили украинскую писательницу Алену Вербанову написать о своем опыте приезда в Швецию после бегства от российского вторжения. Вот ее история о трудностях и теплом приеме.
Читать дальше →

Kollektiv kamp för relation till språket

Monica Mazzitelli • 2024-03-14
När exiliranier engagerar sig i den feministiska kampen i Iran blir det samtidigt svårare att åka tillbaka till hemlandet. Monica Mazzitelli har träffat Roza Ghaleh Dar från nätverket Simorgh, som arbetar med att skapa ett sammanhang för persisk litteratur i Sverige.
Läs mer →

La relazione con la lingua originaria come lotta collettiva

Monica Mazzitelli • 2024-03-14
Nel momento in cui gli iraniani in esilio si impegnano nella lotta femminista in Iran diventa ancora più difficile per loro tornare in patria. Monica Mazzitelli ha incontrato Roza Ghaleh Dar della rete Simorgh, impegnata nella creazione di un contesto culturale per la letteratura persiana in Svezia.
Continua a leggere →

Ordens betydelse är sekundär

Kasia Syty • 2024-02-28
Årets Tempo dokumentärfestival invigs med ett personligt filmporträtt av tonsättaren, violinisten och aktivisten Sara Parkman. Kasia Syty pratar med henne om avgrunden mellan scenpersonan och självet, om svåra ord och om pengar.
Läs mer →

Znaczenie słów nie ma takiego znaczenia

Kasia Syty • 2024-02-28
Tegoroczną edycję Tempo - największego szwedzkiego festiwalu filmów dokumentalnych - otwiera pokaz filmowego portretu kompozytorki, skrzypaczki i aktywistki Sary Parkman. Kasia Syty rozmawia z nią o rozbieżności pomiędzy sceniczną personą i prawdziwym ja, o trudnych słowach i pieniądzach.
Czytaj więcej →

Samtiden ger Kaspar ny mening

Didem Yildirim • 2024-02-23
Kaspar Hauser kastas ut nästan språklös på scen och utsätts för tortyrliknande inlärning i Peter Handkes postdramatiska pjäs Kaspar från 1967. Didem Yildirim har läst om den, och ser hur samtiden gett den ny mening.
Läs mer →

Günümüz Kaspar’a yeni bir anlam yüklüyor

Didem Yildirim • 2024-02-23
Peter Handke'nin 1967 tarihli post-dramatik oyunu Kaspar'da, Kaspar karakteri neredeyse tamamen dilsiz bir şekilde sahneye atılır ve bir ”dil işkencesi”ne tabi tutulur. Didem Yıldırım oyunu tekrar okudu ve çağdaş dünyanın oyuna nasıl yeni anlamlar yüklediğini gördü.
Tümünü oku →

Tänk om han hade lyssnat

Ghirmay Yohannes • 2024-02-07
Efter en kort demokratisk blomstring efter självständigheten gick Eritrea mot diktatur. Ghirmay Yohannes skriver om när tidningarna tvingades stänga, journalister fängslades och om hur han försökte varna sin bror.
Läs mer →

እንተዝሰምዓንስ እንታይ’ስከ ነይሩዎ

Ghirmay Yohannes • 2024-02-07
ድሕሪ ናጽነት ንሓጺር እዋን ደሞክራስያዊ ዕምበባ፡ ኤርትራ ናብ ምልኪ ገጻ ተጠውያ። ግርማይ ዮውሃንስ ብዛዕባ ጋዜጣታት ክዕጸዋ ኣብ ዝተገደዳሉ እዋንን ጋዜጠኛታት ምስተኣስሩን ብዛዕባ ምስ ሓዉ ዝተበሃሃሎን ይነግረና ኣሎ።
ተወሳኺ ኣንብብ →

Det besvärliga begreppet integration

Carlos Rojas • 2024-01-17
Försämrar det din integration om du talar ditt modersmål hemma? Eller beror det på vem du väljer att gifta dig med? Carlos Rojas skriver om hur man försöker mäta integration, och de märkliga resultat det kan leda till.
Läs mer →

El problemático concepto de la integración

Carlos Rojas • 2024-01-17
El hablar tu idioma en casa te complica la integración? O depende de con quien decides casarte? Carlos Rojas escribe sobre los intentos de medir el grado de integración de los ciudadanos, y las extrañas lógicas que trascienden en ellas.
Lee mas →

Vilka ord hindrar dig från att vara svensk?

Zanyar Adami • 2023-12-12
Samtidigt som normen för vad som gör någon till svensk förskjuts, jobbar terminologin åt andra hållet, för att alltid kunna peka ut de främmande elementen. Zanyar Adami har skrivit om hur svenskheten alltid varit precis utom räckhåll.
Läs mer →

کام وشانە ڕێگرن لەوەی کە ببیت بە سویدی؟

Zanyar Adami • 2023-12-12
لە هەمان کاتدا پێوانەی ئەوەی کە کێ سویدیە و کێ سویدی نیە دەگۆڕدرێت و وتەکان به شێوه یەکی جیاواز دەردەکەون، بۆ ئەوەی هەمیشە بتوانرێت ئاماژە بە توخمە بیانییەکان بکرێت. زانیار ئادەمی» بابەتێکی نووسیوە دەربارەی سویدی بون و چۆنیەتی پاراستنی سنوورەکان.
زانیاری زیاتر →

Hemmet vi bär med oss

Ava Rasolpour • 2023-12-06
Vilken plats är hemma, när man bär massor av språk, identiteter och tillhörigheter inombords? I ett samtal med Ava Rasolpour pratar konstnären Tarik Kiswanson om rotlöshet och tillhörighet, och om inflytandet från filosofen Édouard Glissant.
Läs mer →

ماڵەکەی کە لەگەڵ خۆمان دەبەین

Ava Rasolpour • 2023-12-06
کاتێک چەندین زمان و ناسنامە و کلتوور لە ناختدایە چ شوێنێک دەبێت بە ماڵەکەت؟ لە گفتوگۆیەکدا لەگەڵ ئاڤا ڕەسوڵپوور، هونەرمەند «تاریک کیسوانسۆن» باسی بێ ڕەگیی و خاوەندارێتی دەکات، و هەروەها کە ئەو سرووشی زۆری وه‌رگرتووه لە فەیلەسوف ئێدوارد گلیسانت.
زانیاری زیاتر →

Kan man ställa ut aktivism?

 • 2023-11-27
Vad händer med sprängkraften i provokationerna när aktivism hamnar på museum? Utställning av Pussy Riots liv och verk på konstmuseet Louisiana utforskar just den frågeställningen, och lämnar åt besökarna att formulera ett svar.
Läs mer →

Можно ли выставить активизм в музее?

 • 2023-11-27
Что происходит со взрывоопасной силой активистской провокации, когда она оказывается в стенах музея? Выставка работ и акцией панк-группы Pussy Riot в датском музее современного искусства Луизиана ставит этот вопрос на рассмотрение и предлагает посетителям найти ответ.
Читать дальше →

Extrem anglicism och ytlig intimitet

Monica Mazzitelli • 2023-11-15
När regissören och författaren Monica Mazzitelli återvände till Sverige efter en lång tid i Italien märkte hon hur engelskan hade blivit ett eget spår för svenska författare. Och häpnade över vad kommunikationen online gjort med intimiteten.
Läs mer →

Anglicismo estremo e intimità di superficie

Monica Mazzitelli • 2023-11-15
Quando la regista e scrittrice Monica Mazzitelli è tornata a vivere in Svezia dopo vent’anni in Italia, ha notato quanto l’inglese fosse diventato una lingua parallela anche per la scrittura di romanzi, ed è rimasta sorpresa dell’effetto della comunicazione online sull’intimità.
Continua a leggere →

Liftarens guide till Ukraina

Eugene Wolynsky • 2023-11-07
Funderat på att resa till Ukraina? I en personlig essä om kriget, pacifismen och sin idol Ozzy Osbourne ger poeten Eugene Wolynksy mer eller mindre praktiska restips till ditt livs resa.
Läs mer →

Автостоп по Україні

Eugene Wolynsky • 2023-11-07
Збираєшся відвідати Україну? У своєму ессеї про війну, пацифізм та Оззі поет Євген Волинський дає більш менш практичні поради щодо подорожі твого життя.
Бiльше →

Saknaden efter en far och ett fadersmål

Linda Bonaventura Åberg • 2023-10-20
Separationen mellan föräldrarna gjorde att Linda Bonaventura Åberg förlorade sitt ena språk. Först i vuxen ålder förstod hon vad det innebar och beslutade sig för att återerövra det, sitt fadersmål.
Läs mer →

The art of writing with flerspråkig omsorg

Kasia Syty • 2023-10-05
Den språköverskridande kommunikationen är central i Afrang Nordlöf Malekians konst. Han skapar verk som är berättelser; abstrakt konstpoesi tråkar ut honom. Kasia Syty träffade en konstnär som vill luckra upp gränserna mellan språk, skrift, genrer och kön.
Läs mer →

The art of writing with wielojęzyczna troska

Kasia Syty • 2023-10-05
Transjęzyczna komunikacja to specjalność artysty Afranga Nordlöfa Malekiana. Jego prace mają opowiadać historie, a abstrakcyjna poezja go nudzi. Kasia Syty spotkała się z twórcą, który chce rozluźnić granice pomiędzy językami, pismem, gatunkami literackimi i płciami.
Czytaj więcej →

Ett skolexperiment som avvecklades i förtid

Carlos Rojas • 2023-09-24
Resultaten var goda, men det spelade mindre roll när hemspråksklasserna en gång avskaffades. Carlos Rojas skriver om sin tid i hemspråksklass, och om en undervisningsform som skulle behövas i dag mer än någonsin.
Läs mer →

Un experimento que terminó prematuramente

Carlos Rojas • 2023-09-24
Los resultados fueron buenos, pero no importó cuando se abolieron las clases de lengua materna. Carlos Rojas escribe sobre sus experiencias de esta forma de enseñanza, que sería necesaria hoy más que nunca.
Lee mas →

Hopp, finns det hopp?

Rizah Sheqiri • 2023-09-22
I en krönika reflekterar poeten Rizah Shekiri över vår tids utmaningar, över svårigheterna vi möter i våra dagliga liv och över hoppet, om det ännu inte övergivit oss.
Läs mer →

Shpresë a ka shpresë?

Rizah Sheqiri • 2023-09-22
Në kronikën e tji poeti Rizah Sheqiri reflekton për sfidat e kohës sonë, për vështirësitë që hasim në përditshmërinë tonë dhe për shpresën nëse ajo ende nuk na ka braktisur.
Lexo më shumë →

För vems skull arbetar vi?

Monica Mazzitelli • 2023-09-15
Monica Mazzitelli har tittat på Erik Gandinis dokumentär After Work och sett en film som rör sig mellan extremer, från slavarbete till extremt rika som aldrig behövt lyfta ett finger, för att hitta svaret på frågan varför vi egentligen arbetar.
Läs mer →

Chi ce lo fa fare a lavorare?

Monica Mazzitelli • 2023-09-15
Monica Mazzitelli parla del nuovo film di Erik Gandini in uscita in Svezia oggi, After Work, un documentario che si muove tra gli estremi del lavoro schiavizzato e degli ultraricchi che non hanno mai dovuto alzare un dito, per trovare una risposta alla domanda sulle vere ragioni per cui lavoriamo.
Continua a leggere →

Miljonsvenska, miljoner svenskars språk

Zanyar Adami • 2023-08-23
Idag är det 19 år sedan Zanyar Adami och Carlos Rojas grundade den banbrytande tidskriften Gringo och förde in förortens jargong i journalistiken. I Lyktan skriver Adami om begreppet miljonsvenska och om en språkdebatt som fortfarande är aktuell.
Läs mer →

زمانی ملیۆنان پەنابەری سویدی

Zanyar Adami • 2023-08-23
ئەمڕۆ ۱۹ ساڵ تێپەڕیوە لەو کاتەوە «زانیار ئادەمی» و «کارلۆس ڕۆخاس» گۆڤاری”گرینگۆ” یان دامەزراند و زمانی گەڕەکەکانی دەرەوەی شاریان هێنا بۆ ڕۆژنامەوانی و میدیاکانی سوید. ئادەمی دەنووسێت بۆ گۆڤاری لیکتان دەربارەی زاراوەی ملیۆنەها پەنابەر لە سوید و گفتوگۆیەکانی زمانی سویدی کە هێشتاش هەن.
زانیاری زیاتر →

Poesi ur multipla verkligheter

Heba Habib • 2023-05-31
Allt kan kännas som ett skådespel online, men den känslan kan också förvandlas till poesi. Heba Habib träffade unga poeten Aya Kanbar för att diskutera hur språk i den digitala världen och varför poesi fortfarande är viktig för hennes generation.
Läs mer →

الشعر الحائز على الجائزة أبعد من الواقع

Heba Habib • 2023-05-31
يمكن لعالم الإنترنت أن يُشعِرك بأنك مؤدّي باستمرار، ولكن قد يتحول أدائك إلى شعر مذهل. اجتمعت هبة حبيب مع الشاعرة المبدعة المشهورة آية كانبر لمناقشة كيفية تأثر اللغة بالعالم الرقمي ولماذا لا يزال الشعر مهمًا لجيلها.
اقرأ أكثر →

Varje språk ett liv

Axîn Welat • 2023-05-16
I en personlig text om hemliga och öppna språk berättar författaren och översättaren Axin Welat om sin språkresa, från förbjuden kurdiska till att närma sig svenskan.
Läs mer →

Her zimanek jiyanek e

Axîn Welat • 2023-05-16
Helbestvan û wergêr Axîn welat di nivîseke xwe ya kesane ya derbarî zimanên qedexe û vekirî de, rêwîtiya xwe ya bi zimanan re, ji biçûkanî de och heta roja îro tîne ziman.
Read more →

Yttrandefrihet som rättighet eller lyx

Ghirmay Yohannes • 2023-05-02
På Pressfrihetsdagen 3 maj, pratar författaren Ghirmay Yohannes med Ulla Carlsson, professor i yttrandefrihet, mediernas roll och vad Sverige skulle kunna göra för fängslade Eritreanska journalister och författare.
Läs mer →

ናጽነት ሓሳብካ ምግላጽ መሰል ድዩ መጋየጺ?

Ghirmay Yohannes • 2023-05-02
ኣብ ኣህጉራዊ መዓልቲ ናጽነት ፕረስ 3 ግንቦት ደራሲ ግርማይ ዮውሃንስ ምስ ፕሮፌሰር ሓሳብካ ምግላጽ ናጽነት፡ ተራ መራኸቢ ብዙሃንን ሽወደን ኣብ እሱራት ኤርትራውያን ጋዜጠኛታትን ጸሓፍትን እንታይ ክትገብር ከምእትኽእልን ን ኡላ ካርልሰን ኣዘራሪቡዋ ኣሎ።
ተወሳኺ ኣንብብ →

Språk men inga ord

Kasia Syty • 2023-04-25
Filmen Good Life utforskar gigekonomins terrorvälde. Lyktans Kasia Syty möter filmens ena regissör, den litauisk-svenska dokumentärfilmaren Marta Dauliūtė, för ett samtal som glider in på språklöshet – och på Tomas Tranströmer.
Läs mer →

Język ale nie słowa

Kasia Syty • 2023-04-25
Dokument Good Life bierze pod lupę GIGekonomiczny terror. O pracy nad nim opowiada Kasi Syty jedna z reżyserek filmu, litewsko-szwedzka dokumentalistka Marta Dauliūtė, a rozmowa szybko schodzi na temat niemocy wyrażania się – i Tomasa Tranströmera.
Czytaj więcej →

Hur ska vi göra med den ryska litteraturen?

Konstantin Zarubin • 2023-04-20
Känns rysk litteratur djupare och mer på riktigt än andra texter? Och vad gör vi i så fall med den känslan efter anfallskriget mot Ukraina? Vi bad författaren Konstantin Zarubin att fundera på det, och fick ett utförligt svar.
Läs mer →

Что делать с русской литературой

Konstantin Zarubin • 2023-04-20
В русской литературе многим чудится особая глубина и подлинность. Откуда взялась такая репутация, и что с ней делать теперь? Мы задали этот вопрос писателю Константину Зарубину и получили развёрнутый ответ.
Читать дальше →

Ord om orden av poeten

Rizah Sheqiri • 2023-04-08
Inför Påskhelgen funderar poeten Rizah Sheqiri över vilka ord som är de vackraste på hans två älskade språk, albanska och svenska.
Läs mer →

Flerspråkig scenkonst öppnar slutna rum

Kasia Syty • 2023-03-28
Vad betyder det att höra sitt modersmål från en teaterscen när flerspråkighet aldrig annars betraktas som en tillgång? Kasia Syty pratar med Vanja Hamidi Isacson om flerspråkighetens potential att förnya scenkonsten.
Läs mer →

Wielojęzyczny teatr burzy ściany

Kasia Syty • 2023-03-28
Wbrew pozorom wielojęzyczność w Szwecji nie zawsze jest uważana za atut. Jakie znaczenie dla imigranta ma wobec tego usłyszenie swojego języka ojczystego ze sceny teatralnej? Kasia Syty rozmawia z Vanją Hamidi Isacson o potencjale drzemiącym w wielojęzycznym teatrze.
Czytaj więcej →

Arrangerat äktenskap mellan två språk

Zanyar Adami • 2023-03-25
Många i interkulturella områden kan fem språk vilket ger dem fem parallella perspektiv. Zanyar Adami reflekterar kring att fylla hålrummen i svenskan och addera nyanser till de befintliga orden.
Läs mer →

تێکهاڵاندنی نەخوازراو لە نێوان دوو زمان دا

Zanyar Adami • 2023-03-25
زۆر کەس لە ناوچە نێو کلتوورییەکان پێنج زمان دەزانن، و هەروەها پێنج تێڕوانینی جیاوازیان هەیە. نووسەر زانیار ئادەمی پێی وایە کە لە ڕێگای فرەزمانی و فرەڕەنگی دەتوانرێت کەلێنەکانی ناو زمانی سویدی پڕ بکرێتەوە.
زانیاری زیاتر →

Inte sluta vara människa

Vera Stremkovskaya • 2023-03-09
Vera Stremkovskaja skriver en personlig betraktelse över filosofen Merab Mamardashvili, som föreläste om frihet i det ofria sovjetsamhället, men som få i västvärlden känner till.
Läs mer →

Не переставать быть Человеком

Vera Stremkovskaya • 2023-03-09
Вера Стремковская делится личными впечатлениями о философе Мерабе Мамардашвили, который читал лекции о свободе в несвободном советском обществе, но мало кому известен в западном мире.
Читать дальше →

Kropparna i exil

Didem Yildirim • 2023-03-02
Det enda många flyktingar kan ta med sig är sin kropp. Utifrån rapporteringen om hur ukrainska flyktingar utnyttjas i prostitution diskuterar Didem Yildirim en komplex situation där både sexarbetet i sig och att utmålas som offer bidrar till ökad stigmatisering.
Läs mer →

Sürgün bedenler

Didem Yildirim • 2023-03-02
Pekçok mültecinin göçerken yanlarında götürebildikleri tek şey bedenleridir. Didem Yıldırım Ukraynalı mültecilerin fuhuş sektöründe nasıl kullanıldıklarına dair haberlerden hareketle hem sex işçiliğinin kendisinin hem de kurban olarak gösterilmenin Ukraynalı kadınların iyice damgalanmasıyla sonuçlandığı karmaşık durumu tartışıyor.
Tümünü oku →

Kiswahilis långa väg till officiell status

Joseph R. Kafuka • 2023-02-23
Trots att det är ett av de största språken i Afrika har swahili länge saknat officiell status. Men 2022 blev det till slut ett av arbetsspråken i Afrikanska Unionen. Joseph R Kafuka skriver om vad beslutet innebär och om den långa vägen dit.
Läs mer →

Kiswahili, une reconnaissance laborieuse

Joseph R. Kafuka • 2023-02-23
Même s'il est l'une des langues les plus importantes d'Afrique, le kiswahili a longtemps manqué de reconnaissance officielle. Mais en 2022, il est finalement devenu l'une des langues de travail de l'Union africaine. Joseph Kafuka R. écrit sur l'importance de l'événement et le long chemin vers cette reconnaissance.
Lire la suite →

Att leva i språket

Rasha Alqasim • 2023-02-10
Rasha Alqasim skriver om arabiskan som poesins språk, dess inverkan på modern litteratur och om språket som ett sätt för människan att kommunicera med sig själv.
Läs mer →

العيش داخل اللغة

Rasha Alqasim • 2023-02-10
تكتب رشا القاسم عن اللغة العربية كلغة الشعر، وتأثيرها على الأدب الحديث، وعن اللغة كوسيلة للإنسان ليتمكن من التواصل مع نفسه.
اقرأ أكثر →

En träff i Agadir

Jana Witthed • 2023-01-23
Det började som ett försök att göra skollitteraturen mer tillgänglig, men blev en kamp för att ge de förföljda författarna en röst. Jana Witthed har skrivit om Agadir, poesi, musik och Milena Fucimanová.
Läs mer →

Setkání v Agadiru

Jana Witthed • 2023-01-23
Na začátku byla snaha prezentovat povinnou školní četbu zábavnou formou, ale brzy šlo spíš o to, jak dát hlas pronásledovaným spisovatelům. Jana Witthedová píše o Agadiru, poezii, hudbě a Mileně Fucimanové.
Čtěte více →

En timme med Dawit

Ghirmay Yohannes • 2022-11-29
Under 2005 släpptes Dawit Isaak under några dagar från fängelset i Eritrea. Ghirmay Yohannes skriver om det korta mötet med honom, och om alla rykten och frågor som inte fick något svar.
Läs mer →

ጻንሒት ሓደ ሰዓት ምስ ዳዊት ኢሳቕ

Ghirmay Yohannes • 2022-11-29
ዳዊት ኣብ 2005 ንውሑዳት መዓልታት ካብ ቤት ማእሰርቲ ኤርትራ ተፈቲሑ ነይሩ። ግርማይ ዮውሃንስ ድማ ብዛዕባ እታ ንሓጺር ግዜ ዝተራኸቡላ ኵነታት፡ ብዛዕባ እቶም ናይ ሽዑ ውዑያት ወረታትን ዘይተመለሱ ሕቶታትን ኣመልኪቱ ኣብ ሽወደናዊት መጽሔት ሊይክታን ብኸምዚ ዝስዕብ ጽሒፉዎ ኣሎ።
ተወሳኺ ኣንብብ →

Frihetens djupa flod

Vera Stremkovskaya • 2022-11-16
Sergej Parajanov, född i Georgien och verksam i Ukraina, var en uppburen regissör under Sovjettiden. Sedan hamnade han onåd. Vera Stremkovskaya skriver om en filmare som inte vill lämna hennes medvetande.
Läs mer →

Глубокая река свободы

Vera Stremkovskaya • 2022-11-16
Сергей Параджанов, родившийся в Грузии и работавший на Украине, в советское время был почитаемым режиссером. Потом впал в немилость. Вера Стремковская рассказывает о режиссере, который не хочет покидать ее сознание.
Читать дальше →

Kvinnorevolutionens fana i Iran

Soleyman Ghasemiani • 2022-10-20
Mahsa Jîna Amini har blivit en symbol för kvinnornas uppror i Iran. Soleyman Ghasemiani skriver om politisk islam i Iran och en ny revolution.
Läs mer →

Konsten att skapa genom andras språk

Silvia Colombo • 2022-10-12
Konceptkonstnären Glenn Ligon använder sig av språket i sin konst. Ofta i form av text som redan existerar. Lyktans Silvia Colombo har pratat med honom om James Baldwin, Gertrude Stein, och om vilken roll tiden spelar för språk och konst.
Läs mer →

Sull’arte di creare attraverso parole altrui

Silvia Colombo • 2022-10-12
L’artista concettuale Glenn Ligon utilizza le parole – spesso si tratta di stralci di testo – all’interno della sua produzione artistica. Silvia Colombo, redattrice di Lyktan, lo ha intervistato e ha parlato con lui di James Baldwin, Gertrude Stein, e del ruolo del tempo in rapporto alla lingua e all’arte.
Continua a leggere →

Mahsa mördades inte bara för att hon var kvinna

Ava Rasolpour • 2022-09-30
Den 16 september 2022 dödades Jina (Mahsa) Amini av myndigheterna i Iran. Hon mördades för att hon var kvinna. Men inte bara därför. Lyktans Ava Rasolpour skriver om protesterna och om varför det inte går att bortse från regimens behandling av kurder och andra minoriteter.
Läs mer →

مەهسا ئەمینی نەمرد تەنیا لەبەر ئەوەی ژن بوو

Ava Rasolpour • 2022-09-30
کۆچی دوایی «مەهسا ئەمینی» وای لە خەڵکی ئێران کرد کە بڕژێنە سەر شەقامەکان. ئەو کوژرا نەک تەنها لەبەر ئەوەی ژن بوو، بەڵکوو هۆکاری تریشی هەبوو. ئاڤا ڕەسوڵپوور لە گۆڤاری’Lyktan’ باس لە خۆپیشاندانەکان و ڕۆڵی مامەڵەکردنی ڕژێمی ئێران لەگەڵ کورد و کەمینەکانی دیکە دەکات.
زانیاری زیاتر →

Även kannibaler kan vara goda vänner

Heba Habib • 2022-09-14
"A Certain Hunger" är en mörkt humoristisk och lyriskt berättad roman om en medelålders kvinna som lever för att festa … på mat, livet och slutligen på sina före detta älskare. Lyktans Heba Habib träffade den amerikanska författaren Chelsea G. Summers, som flyttat till Sverige, för att diskutera kannibalism, litterär hämnd och varför det var en så svårsåld idé.
Läs mer →

حتى أكلة لحوم البشر يمكن أن يكونوا أصدقاء جيدين

Heba Habib • 2022-09-14
رواية "A Certain hunger" كوميديا سوداء، مكتوبة باسلوب شاعري عن امرأة في منتصف العمر، دوروثي دانيلز، تعشق الإلتهام… التهام الطعام، الحياة و في النهاية … عشاقها السابقين. التقي ليكتان بالكاتبة الامريكية تشيلسي جي سامرز، والتى تقيم الآن في السويد، لمناقشة أكل لحوم البشر والانتقام الأدبي ولماذا كان من الصعب بيع فكرة الكتاب.
اقرأ أكثر →

Ett brev till sonen och Kafka

Didem Yildirim • 2022-05-05
Hur samsas det stora och det lilla språket hos ett flerspråkigt barn? Lyktans Didem Yildirim skriver ett brev till sin son, utifrån en teori om mindre litteratur och Kafka.
Läs mer →

Oğluma bir mektup ve Kafka

Didem Yildirim • 2022-05-05
Çok dilli bir çocuğun majör ve minör dilleri birbiriyle nasıl ilişkilenir? Lyktan`dan Didem Yıldırım minör edebiyat ve Kafka teorisinden hareketle oğluna bir mektup yazdı.
Tümünü oku →

Ukrainskan – mer
rysk än ryskan själv

Eugene Wolynsky • 2022-04-08
Miljoner rysktalande ukrainare går över till ukrainska under dessa krigsdagar. För dem har det blivit en fråga om självrespekt. Men vad är egentligen ukrainska? I en essä berättar poeten Eugene Wolynsky den komplicerade historien om hur språket som talades i det som idag är Ukraina plockades upp av den moskovitiska eliten, fick namnet ”ryska” och kom att användas mot dem som en gång skapat det.
Läs mer →

Українська більш Руська, нiж Російська

Eugene Wolynsky • 2022-04-08
Мiльйони росiйськомовних українцiв переходять на українську цими воєнними днями. Для них це стає питанням самоповаги. Але що таке українська мова? В цьому ессеї поет i перекладач Євген Волинський розповiдає заплутану iсторiю про те, як мова поширена на теренах сучасної України, була поцуплена московською елiтою, отримала назву ”русский” i була використана проти тих, хто її створив.
Бiльше →

Huset min farfar byggde

Heba Habib • 2022-02-17
Xenia Nikolskaya gjorde sig ett namn genom att hitta skönhet i till synes övergivna utrymmen som förstörts av försummelse och tiden. Heba Habib har träffat den rysk-svenska fotografen som vann svenska Fotobokspriset 2021.
Läs mer →

المنزل الذي بناه جدي

Heba Habib • 2022-02-17
إكسينيا نيكولسكايا صنعت إسمها من خلال نظرتها الجمالية للأماكن البالية التي تلفت على يد الزمن و الإهمال. هبة حبيب إلتقت بالمصورة الفوتوغرافية من الأصل الروسي و السويدي، و التي فازت بالجائزة السويدية Fotobokspriset في العام ٢٠٢١
اقرأ أكثر →

Ryskan som Ryssland förbjuder

Konstantin Zarubin • 2022-02-01
När Putins maktsfär bestämde sig för att satsa på det konservativa kortet, hamnade svordomarna i skottgluggen. I en essä som sträcker sig från fornöstslaviskan till samtida feministisk poesi reder Konstantin Zarubin ut varför den ryska staten förbjöd det fula språket på 2000-talet.
Läs mer →

Русский язык, запрещённый в России

Konstantin Zarubin • 2022-02-01
Когда в Кремле решили отстаивать так называемые "традиционные ценности", Госдума принялась штамповать запреты на русский мат. Чтобы разобраться, почему российское государство в XXI веке борется с русскими словами, надо поговорить почти обо всём: от берестяных грамот и дворянских салонов до феминистской поэзии, советского образования и песен Алёны Швец.
Читать дальше →

Att möta sin inre kameleont

Kasia Syty • 2021-12-20
Hur minimerar man risken att bli utsatt för rasism? Skådespelaren Dejmis Rustom Bustos, aktuell med monologföreställningen Mellan-
förskapet på Dramaten, berättar för Lyktans Kasia Syty om de knep som hjälpt honom manövrera sina olika identiteter. Och om den sorg, skam och stress det kostat honom.
Läs mer →

Na spotkanie swojego kameleona

Kasia Syty • 2021-12-20
Jak zmniejszyć do minimum ryzyko narażenia się na rasizm? Aktor Dejmis Rustom Bustos, autor monologu Mellanförskapet (tłum. Pomiędzybyt), który tej zimy jest w repertuarze Królewskiego Teatru Dramatycznego w Sztokholmie, zdradza Kasi Syty swoje sposoby na manewrowanie pomiędzy różnymi tożsamościami. I opowiada ile smutku, wstydu i stresu go to kosztuje.
Czytaj więcej →

För ett ovillkorligt återlämnande av afrikanska kulturskatter

Joseph R. Kafuka • 2021-12-10
Kulturskatter som plundrades från afrikanska länder har, rent symboliskt, börjat repatrieras. Men fortfarande ställer institutioner och stater i Europa upp villkor för att de ska återföras. I Lyktan argumenterar Joseph Kafuka för ett ovillkorligt återlämnande av de stulna skatterna.
Läs mer →

Samisk film växer utan svenska kronor

Lars-Ola Marakatt • 2021-11-26
Det produceras fler samiska film- och teveserier än någonsin förut. Mycket tack vare det internationella samiska filminstitutet. Men majoriteten av finansieringen kommer från norska staten. Från svenskt håll är det mycket svårt, rent av omöjligt att få finansiering.
Läs mer →

Sámi filbmasuorgi ovdána almmá ruoŧa ruhttadeami

Lars-Ola Marakatt • 2021-11-26
Dál buvttaduvvojit eanet sámi filmmat ja TV-ráiddut go goassige ovdal. Sámi Internášunála filbmaguovddáš, ISFI, lea stuora ággan dasa. Eanas sin ruhtadeapmi boahtá norgga stáhtas. Ruoŧas gal lea hui váttis, measta veadjemeahttun, oažžut ruhtadeami dadjá ISFI jođiheaddji Anne-Lajla Utsi.
Loga eanet →

En renässans för afrofuturismen

Heba Habib • 2021-10-14
Med Jordbundna skapade Baker Karim den första svenska afrofuturistiska filmen. Heba Habib har träffat Karim för att diskutera varför filmen visade sig vara svårsåld trots att den kommer från en respekterad och etablerad filmskapare och om hans tankar om afrofuturismens renässans som global rörelse.
Läs mer →

نهضة للمستقبلية الأفريقية

Heba Habib • 2021-10-14
أنتج Baker Karim أول فيلم سويدي Afro futurist. Earthbound" (Jordbundnaالتقت هبة حبيب بكريم لمناقشة سبب صعوبة إنتاج الفيلم حتى بالنسبة لصانع أفلام محترم ومرموق للغاية وعن أفكاره حول نهضة ال Afrofuturism كحركة عالمية. Afrofuturism 2.0
اقرأ أكثر →

Kamrat bödel!

Vera Stremkovskaya • 2021-10-07
I förhoppningen om alla människors ljusare framtid kan ideologier driva människor till djup ondska. I en essä om filmen Kamrater! och Pär Lagerkvists Bödeln undersöker Vera Stremkovskaya ondskans väsen, och berättar om sitt eget uppvaknande.
Läs mer →

Дорогой товарищ Палач!

Vera Stremkovskaya • 2021-10-07
Во имя светлого будущего человечества заводит, порой, идеология людей в беспробудное зло. В эссе о фильме "Дорогие товарищи!" и о романе Пера Лагерквиста "Палач" исследует Вера Стремковская природу зла, и рассказывает о своем личном осмыслении этого явления.
Читать дальше →

Berättelser om kollektivhus

Silvia Colombo • 2021-09-07
På Arkitekturbiennalen i Venedig presenterar nordiska paviljongen en modell för att bo tillsammans. Silvia Colombo har varit på plats och reflekterar över 70-talets boendeideal och arkitektoniska utopier.
Läs mer →

Storie di modelli coabitativi

Silvia Colombo • 2021-09-07
Il Padiglione dei Paesi Nordici alla Biennale Architettura di Venezia presenta un modello di condivisione abitativa. Prendendo spunto da una visita in loco, Silvia Colombo compie una riflessione sugli ideali abitativi degli anni Settanta e sulle utopie architettoniche.
Continua a leggere →

När det ryska hjärtat slår för alla, och hur det låter på svenska

Alina Abdullayeva • 2021-06-24
Alina Abdullayeva träffar Konstantin Zarubin för att ta reda på hur mycket Sverige har närmat sig den framtid som beskrivs i hans dystopiska roman Russkoje serdtse bjotsja za vsech, huruvida mobilen kan orsaka ett tredje världskrig och hur science fiction kan ge en sällan hörd röst åt oppositionen under ett auktoritärt styre.
Läs mer →

Когда «Русское сердце бьётся за всех» и как это звучит по-шведски

Alina Abdullayeva • 2021-06-24
Алина Абдуллаева встречается с Константином Зарубиным, чтобы узнать насколько сильно Швеция приблизилась к будущему описываемому в его антиутопии «Русское сердце бьётся за всех», может ли наш мобильный телефон спровоцировать третью мировую и как фантастика становится редким голосом оппозиции при авторитарном режиме.
Читать дальше →

Frihet till priset av ett liv

Vera Stremkovskaya • 2021-06-16
I april för 35 år sedan avled Andrej Tarkovskij, några veckor innan hans sista film Offret, inspelad på Gotland och med svenska skådespelare, skulle ha premiär. Lyktans Vera Stremkovskaya skriver om hur filmen speglar regissörens eget liv och de offer han tvingades till.
Läs mer →

Свобода ценою в жизнь

Vera Stremkovskaya • 2021-06-16
В апреле, 35 лет назад умер Андрей Тарковский, за несколько недель до премьеры его последнего фильма «Жертвоприношение», который снимался на Готланде, со шведскими актерами. Вера Стремковская специально для Lyktan написала о том, как фильм отражает жизнь режиссера, и о жертве, которую ему пришлось заплатить.
Читать дальше →

Cheng Ting Tings kreativa dagbok i ensamheten

Sui Lam • 2021-06-04
Vi driver bort från hemmet i jakt på vidare landskap, för att söka friskt vatten och bördig jord för vår konst. Hongkong-konstnären Cheng Ting Ting återförenades med Lyktans Sui Lam i Norge dit hon flyttat, för ett samtal om livet och konsten i ensamhet.
Läs mer →

鄭婷婷的獨行日記

Sui Lam • 2021-06-04
移城是為追尋更遼闊的風景,為創作注入新的水土。去年8月,香港畫家鄭婷婷重遇《亮燈》記者林淼,透過訪問細訴獨自到挪威學習和生活的點滴。
閱讀更多 →

Orden inuti och språken

Kasia Syty • 2021-05-24
Ju fler språk man kan desto större blir ens värld, men ibland räcker inget av dem till. Kasia Syty möter uppmärksammade poeten och manusförfattaren Arazo Arif i ett samtal om språkligt våld, flerspråkiga känslotentakler och vikten av att kunna göra sig förstådd.
Läs mer →

Słowa wewnątrz nas i języki

Kasia Syty • 2021-05-24
Im więcej zna się języków tym bogatszy staje się świat, owszem, ale czasem żaden z nich nie wystarcza. Kasia Syty rozmawia z poetką Arazo Arif o agresji językowej, wrażliwych wielojęzycznych czułkach i dlaczego tak ważne jest dążenie do bycia zrozumianym.
Czytaj więcej →

En enkel sång som väckt vrede

Olga Nikolaeva • 2021-05-18
I årets Eurovision song contest representeras Ryssland av den rysk-tadzjikiska sångerskan Manizha. På ryska sjunger hon en till synes enkel sång om ryska kvinnors styrka, men i Ryssland har den väckt en våg av motstånd. I Lyktan skriver Olga Nikolaeva om motståndet, känslorna kring sången och om varför sångtexten är viktig.
Läs mer →

Простая песня в сложной ситуации

Olga Nikolaeva • 2021-05-18
В этом году на музыкальном конкурсе Евровидении Россию представляет русско-таджикская певица Манижа. Её композиция, исполняемая на русском языке и кажущаяся на первый взгляд простой песней о силе русских женщин, вызвала волнy негодования в России. Журналистка Люктан, Ольга Николаева, написала об этих возмущениях и чувствах вызванных этой песней, а так же о том, почему текст песни Манижи так важен.
Читать дальше →

Illustrerad guide till en oviss väg

Silvia Colombo • 2021-05-04
Genom målning, skulptur, video, installation och broderi tolkar konstnärer sina egna resor från Syriens inbördeskrig till ett främmande land. Silivia Colombo har sett Tankar på en oviss väg, en grupputställning curerad av Abir Boukhari på länskonsthallen Havremagasinet i Boden.
Läs mer →

Guida illustrata lungo una strada incerta

Silvia Colombo • 2021-05-04
Attraverso dipinti, sculture, video, installazioni e lavori tessili gli artisti interpretano il loro viaggio dalla guerra civile in Siria verso un Paese sconosciuto. Silvia Colombo ha visitato la mostra collettiva “Tankar på en oviss väg” curata da Abir Boukhari e allestita presso la galleria Havremagasinet di Boden.
Continua a leggere →

قوتي في فضولي

Tamador Ibrahim • 2021-04-21
سعت مجلة ليكتان الى لقاء الفنانة آن شارلوت دال ليكون التعرف عن قرب على قامة شامخة في عالم فن النحت السويدي
اقرأ أكثر →

Ожидание чуда вдохновляет Ирину Хауска на творчество

Olga Nikolaeva • 2021-04-05
Скульпторша Ирина Хауска хочет показать, что текстиль не обязательно должен быть мягким. Он может быть агрессивным, даже провоцирующим. Журналистка Люктан Ольга Николаева поговорила с Ириной о её творчестве, технике и месте в искусстве.
Читать дальше →

Att återupptäcka iriskan under lockdown i London

Ben Lennon • 2021-03-24
Allt färre talar iriska i språkets traditionella områden, men i Dublin och i den irländska diasporan ökar användandet. Ben Lennon skriver för lyktan om sin önskan att återfinna det irländska språket, en längtan han delar med många landsmän utomlands.
Läs mer →

Athaimsiú na Gaeilge i rith an dianghlasála

Ben Lennon • 2021-03-24
Tá úsáid na Gaeilge ag laghdú sna Gaeltachta, ach tá sí ag fás i gceantair uirbeacha agus i measc diaspora mhuintir na hÉireann. Do Lyktan, déanann Ben Lennon machnamh ar a mhian athcheangal a dhéanamh leis an Gaeilge, fonn atá aige mar an gcéanna le go leor dá chomhthírigh thar lear.
Tuilleadh eolais →

Corona och isolering – hur lever en konstnär i karantän?

Tamador Ibrahim • 2021-03-02
Lyktan har vänt sig till flera konstnärer för att fråga hur coronakrisen påverkat dem. Har den gjort dem förvirrade, eller upplevs den som en chans att hämta andan, ägna sig åt sitt arbete och beskriva och dokumentera det som pågår? Vi har pratat med konstnärer runt om i världen för att ta reda på deras syn på pandemins konsekvenser, isoleringen, vad de gör nu och vad de planerar för framtiden.
Läs mer →

كورونا، العزلة الاجبارية كيف يعيشها الفنان؟

Tamador Ibrahim • 2021-03-03
توجّهت مجلة الفانوس الى عدد من الفنانين لسؤالهم، كيف يتفاعلون مع الأزمة؟ هذه العزلة الإجبارية هل أربكت الفنان اليوم؟ أم دعته لالتقاط أنفاسه والتفرغ لمرسمه، ليعبّر ويوثق الحدث؟ التقينا مع عدد من الفنانين حول العالم، تحدث كل منهم عن أثر الأزمة والعزل فيما يفعله حاليا ويخطط له لاحقاً.
اقرأ أكثر →

Med konsten som grävande journalistik

Lars-Ola Marakatt • 2021-02-25
När han målat en fjällripa med bombbälte ville norska politiker utvisa honom. I Nässjö ifrågasattes att han alls skulle få göra offentlig konst. Men Anders Sunna, som blivit utvald till Venedigbiennalen som en av tre samiska konstnärer, säger att han bara vill öka medvetenheten om det samiska samhället.
Läs mer →

Dáidda lea sutnje dego suokkardalli journalistihkka

Lars-Ola Marakatt • 2021-02-25
Norgga politihkkarat háliideddje agibeaivái giddet su boahtimis Norgii maŋŋel go málii girona mas leai bombaavvi. Lulliruoŧas gažadeddje politihkkarat jus son galggai beassat almmolaš dáidaga hábmet. Muhto Anders Sunna lea válljejuvvon Venedigii čájehit su čehppodaga ovttas golmmain sámi dáidáriiguin. Ja čalmmostahttit sámi servvodaga lea dan maid ieš háliida.
Loga eanet →

I de flerspråkiga hamnskiftarnas rike

Kasia Syty • 2021-02-17
Hur mycket är man sitt språk? Och om man är flerspråkig, vem är man då? Kasia Syty träffar filmregissören Sophie Vuković för ett samtal om flerspråkighet och vad det gör med en, i livet och i konsten.
Läs mer →

Fela Kuti och de 27 fruarna

Heba Habib • 2021-02-16
Fela Kuti var en banbrytande nigeriansk musiker och rebell. Men hans karriär var också kraftigt influerad av hans mor och 27 fruar. Lyktans Heba Habib har mött Rafaela Stålbalk Klose, som har gjort en radiodokumentär om kvinnorna i Fela Kutis liv.
Läs mer →

زوجات فيلا كوتي السبع وعشرين

Heba Habib • 2021-02-16
كان فيلا كوتي موسيقينيجيري رائد، علاوة على كونه ثورياً. لكن حياته المهنية تأثرت بشدة بأمه وزوجاته السبعة وعشرين. التقت هبة حبيب برفائيلا ستالبالك كلوز، التي أعدت فيلماً وثائقياً إذاعياً حول النساء في حياة فيلا كوتي.
اقرأ أكثر →

I Vita Duvans mage

Silvia Colombo • 2021-02-09
Lyktans Silvia Colombo bevittnar en melankolisk melodi på Luleåbiennalen, i ett ljudkonstverk som tar över det som en gång var Luleås fängelse.
Läs mer →

Mahdi använder egna flykten i filmprojekt om migration

Ava Rasolpour • 2020-12-11
Mahdi Ahmadi kom till Sverige ensam som 16-årig. Nu använder han sina svåra minnen i kreativa arbeten. Som i film- och kulturprojektet Noncitizen, som jobbar för att berätta och lyfta upp frågor kring migration och mänskliga rättigheter.
Läs mer →

مەهدی ئەحمەدی لە ڕێگەی پڕۆژەی هونەری و فیلم بەسەرهاتی
کۆچ کردنی خۆی
بەکار دەهێنێت

Ava Rasolpour • 2020-12-11
مەهدی ئەحمەدی بە تەنیا وەک كوڕێكی 16 ساڵە هات بۆ وه‌ڵاتی سوید. ئێستا بیرۆکە و یادەوەریە سەخته‌كانی ژیانی خۆی لە کاری هونه‌ری دا بەکار دەهێنێت. هه‌روه‌ها لە هەندێک شتی تریشدا بەشداری ده‌كات، وه‌ك پڕۆژەی Noncitizen کە پڕژێكه‌ كه‌ له‌سه‌ر بابه‌تی كۆچ، په‌نابه‌ران و مافەکانی مرۆڤ گتفو گۆ ده‌كات و به‌رهه‌می هونه‌ری سه‌باره‌ت به و بابه‌تانه‌ بڵاو ده‌كاته‌وه‌.
زانیاری زیاتر →

Korpela återupplivas i Tornedalen

Silvia Colombo • 2020-12-08
I en gammal skola i Tornedalen vill Markus Öhrn återskapa en skambelagd del av områdets historia. Silvia Colombo har besökt Institutet i Vitsaniemi och pratat om det kommande projektet Korpela land.
Läs mer →

Korpela risorge nella valle del Torne

Silvia Colombo • 2020-12-08
All'interno di una vecchia scuola del Tornedalen, Markus Öhrn vuole riscoprire un capitolo della storia locale a tutt'oggi velato da una patina di vergogna. Silvia Colombo ha visitato l'Institutet di Vitsaniemi, dove ha parlato con lui del prossimo progetto Korpela land (La terra di Korpela)
Continua a leggere →

Искусствовед Мария Линд новый представитель Культурного совета в Москве

Olga Nikolaeva • 2020-09-25
Не так давно искусствовед и куратор Мария Линд была назначена новым представителем Культурного Совета Швеции в Москве. Журналистка «Люктан» Ольга Николаева расспросила Марию о работе Культурного Совета и идеях относительно её новой роли.
Читать дальше →

Immateriell konst och stadsbyggande

Ava Rasolpour • 2020-09-24
I en tid av ovisshet och fysisk distansering kan den digitala konsten komma att bli allt viktigare. Konstnären Bella Rune har skapat digitala skulpturer som genom AR-teknik tar konsten från konsthallarna ut till torget och till ”köttverkligheten”.
Läs mer →

هونه‌ری ئابستراكت و سازكردنی شاری دیگیتاڵی

Ava Rasolpour • 2020-09-25
له‌ كاتێك دا كه‌ زۆربه‌ی خه‌ڵك پارێزه‌ی ته‌ندروستیی ده‌كه‌ن و دوركه‌وتنه‌وه‌ی کۆمەڵایەتی دروست بووه‌، هونه‌ری دیگیتاڵ گرینگتر بووه‌ بۆ كۆمه‌ڵگا. هونه‌رمه‌ند” بێلا روونێ” په‌یكه‌رێكی دیگیتاڵی دروست كردوه‌. به‌ ته‌كنیكی كۆمپیوته‌ر توانیویه‌تیی ئه‌وهونه‌ری كه‌ له‌ مۆزه‌خانه‌ كان دا هه‌یه‌‌ بیباته‌ ده‌ره‌وه‌ بۆ ناو مۆبایلی خه‌ڵك.
زانیاری زیاتر →

Från vardagsrum till museum

Didem Yildirim • 2020-09-07
I det som tidigare var en lägenhet finns museum, och ett ganska okonventionellt sådant. Lyktan har besökt Fisksätra museum, som arbetar med empowerment.
Läs mer →

Oturma Odasından Müzeye

Didem Yildirim • 2020-09-10
Eskiden sıradan bir apartman dairesi olan mekânda şimdi oldukça sıradışı bir müze yer alıyor. Lyktan olarak, güçlendirme (empowerment) alanında faaliyet gösteren Fisksätra Müzesi`ni sizler için ziyaret ettik.
Tümünü oku →

پۆرتڕێت وه‌ك تێراپی، به‌كارهێنانه‌وه‌ی شتومه‌كی كۆن و سێلفی

Ava Rasolpour • 2020-06-04
خوێندكارانی‌ به‌شی هونه‌ر له‌ شاری ڤێسترۆس پێشانگای هونه‌ری له‌ مۆزەخانەی‌ ئه‌و شاره‌ داده‌نێن. هه موو ساڵێك ئه‌وان له‌ بابه‌تی ”پۆرتڕێت” كۆمه‌ڵێك كاری هونه‌ری نیشان ده‌ده‌ن تا ٣١ maj.
زانیاری زیاتر →

مقهى وفن

Tamador Ibrahim • 2020-01-21
في يوم شتوي حميم الدفء استقلينا الحافلة باتجاه ستوكهولم، للقاء فهيمة النابلسي في مكان عملها الذي يعج بالناس، موظفين
اقرأ أكثر →

《亮燈》是一本熱衷於凝聚不同語言的多語文化雜誌。我們從「人人藝術」的信念出發,書寫藝術、文化,以及語言多元的風景。《亮燈》是一個獨立於政治和宗教的企劃,由西曼蘭藝術推廣(Konstfrämjandet Västmanland)獨立營運 聯絡我們

Люктан (Лiхтар) – це багатомовний журнал про культуру, особлива увага придiляється мiжмовним зустрiчам. Виходячи з принципу ”мистецтво для всiх”, ми пишемо про мистецтво, культуру й багатомовнiсть. Полiтично й релiгiйно незалежнi, ми працюємо пiд егiдою органiзацiї Просування Мистецтва, Вестманланд (Konstfrämjandet Västmanland). Контакт

Lyktan diller arası etkileşime özel ilgi duyan, çokdilli bir kültür dergisidir. ”Herkes icin sanat” esasından yola çıkarak sanat, kültür ve çokdillilik üzerine yazılar üretiyoruz. Siyasi ve dini olarak serbetst bir yapıdayız ve proje sahibi Konstfrämjandet Västmanland ile birlikte bağımsız olarak yönetilmekteyiz. İletişim

ሊክታን ኣብ መንጎ ቋንቋታት ዝግበር ርክብ ፍሉይ ተገዳስነት ዘለዋ ብዙሕነት ቋንቋታት እትገልጽ ባህላዊት መጽሔት እያ። "ስነ-ጥበብ ንኹሉ" ዝብል መሰረት ብምግባር፡ ብዛዕባ ስነ-ጥበብ፡ ባህልን ብዙሕነት ቋንቋታትን ንጽሕፍ። ብፖለቲካውን ሃይማኖታውን መዳይ ዘይተኣሳሰሩን ንክፍሊ ምልላይ ስነ-ጥበብ(Konstfrämjandet Västmanland) ቨስትማንላንድ(Västmanland) ከም ዋና ጌርና ብዘይሻራነት ንዓዪይን ኢና። ርኸቡና

ลิกตัน(Lyktan)เป็นวารสารวัฒนธรรมหลายภาษาที่ให้ความสนใจในเรื่องการพบเจอกันทางภาษาโดยเฉพาะ ด้วยแนวคิดริเริ่ม “ศิลปะเพื่อทุกคน” สู่การนำเสนอเนื้อหาเกี่ยวกับศิลปะ วัฒนธรรม และความหลากหลายทางภาษา เราไม่มีความเกี่ยวข้องกับการเมืองและศาสนาใดทั้งสิ้นและจัดทำอย่างอิสระโดยมีองค์กรส่งเสริมศิลปะเวสท์มันลันด์(Konstfrämjandet Västmanland)เป็นผู้ดำเนินการหลัก ติดต่อเรา

Lyktan är en flerspråkig kulturtidskrift med ett särskilt intresse för mötet mellan språk. Med utgångspunkt i ”konst för alla” skriver vi om konst, kultur och flerspråkighet. Vi är politiskt och religiöst obundna och drivs fristående med Konstfrämjandet Västmanland som huvudman. Kontakta oss

Lyktan është një revistë kulturore shumëgjuhëshe me një interes të veçantë për pikëtakiminet mes gjuhëve. Bazuar në thënjen "arti për të gjithë", ne shkruajmë për artin, kulturën dhe shumëgjuhësinë. Ne jemi të palidhur politikisht e fetarisht dhe punojmë në mënyrë të pavarur kryesisht me Konstfrämjandet Västmanland. Na kontaktoni

Lyktan lea máŋggagielat kulturčálus. Mis lea erenomáš beroštupmi gielladeaivvadeapmái. Vuolggasaddji lea “dáidda buohkaide”, ja čállosat leat dáidaga, kultuvrra ja máŋggagielalašvuođa birra. Mii leat politihkkalaččat- ja oskkolaččat sorjjasmeahttumat ja lea friddja dáiddaovddastus Vestmanlánddas mii lea váldoeaiggát. Váldde oktavuođa

Фонарь это многоязычный журнал о культуре, в котором особое внимание уделяется межьязыковой встрече.  Основываясь на принципе «искусство для всех», мы пишем об искусстве, культуре и многоязычии.  Мы политически и религиозно незывисимы и работаем под главенством организации Продвижение Искусства в Вестманланд (Konstfrämjandet Västmanland). Контакт

Lyktan to wielojęzyczny magazyn poświęcony kulturze z naciskiem na relacje międzyjęzykowe. W oparciu o dewizę ”sztuka dla wszystkich” piszemy o sztuce, kulturze i wielojęzyczności. To magazyn apolityczny i niezależny religijnie, wydawany pod patronatem Konstfrämjandet Västmanland. Kontakt

Lyktan is a.... Kontakta oss

لیکتان گۆڤارێکی فرە زمانی کولتوورییە و به‌ تایبەتی لە سه‌ر کۆبوونەوەی زمانه‌كان ده دوێ. به‌ پێی دروشمی "هونەر بۆ هەمووان" لەسەر هونەر و کولتوور و فرەزمانی دەنووسین. ئێمە لە ڕووی سیاسی و ئایینییەوە سەربەخۆین (Konstfrämjandet Västmanland) و بە شێوەیەکی گرێ نه‌دراو لەگەڵ کۆنستفرمینداێ ڤێستمانلاند كاری رۆژنامه‌وانی بەڕێوە دەبرین. پەیوەندیمان پێوە بکە

Lyktan è una rivista culturale multilingue con uno spiccato interesse per l’incontro tra diversi linguaggi. Partendo dal concetto di “arte per tutti”, si occupa di arte, cultura e plurilinguismo. Laica e apartitica, viene gestita in maniera indipendente da Konstfrämjandet Västmanland. Contattaci

A Lyktan (Lámpás) egy többnyelvű kulturális folyóirat, amely különösen fontosnak tartja a nyelvek találkozását. Vezérelvünk az, hogy "a művészet mindenkié". Ennek jegyében írunk művészetről, kultúráról és többnyelvűségről. A politikai és vallási semlegességet képviseljük, Működtetőnk egy független szervezet, a Művészetpártoló Västmanland (Konstfrämjandet Västmanland). Kapcsolat

Is iris ilteangach í Lyktan le díriú áirithe ar teacht le chéile teangacha. Le túsphointe “ealaín do chách” scríobhaimid faoi ealaín, cultúr agus ilteangachas. Táimid gan comhceangal polaitiúil agus reiligiúnach agus táimid reáchtáil go neamhspleách ó Konstfrämjandet Västmanland. Glaoigh orainn

Lyktan est un magazine multilingue avec un certain intérêt de la rencontre entre des langues. A partir de la devise “l’art pour tous” nous écrivons sur l’art, la culture et le plurilinguisme. Laïque et non partisan, le magazine est géré de manière indépendante par Konstfrämjandet Västmanland. Contactez-nous

Lyktan (Lyhty käännettynä) oon monikielinen kylttyyriaviisi jolla oon erittäin iso kiinnostus eri kielten kohtaamisheen. Meilä oon lähtökohta ”taitetta kaikile”, met kirjotamma taitheesta, kylttyyristä ja monikielisyyestä. Met olema poliittisesti ja uskonolisesti irtonaiset ja tehemä vapphaasti työtä Konstfrämjandet Västmanlandi päämiehenä. Ottaa yhteyttä

لیکتان )به فارسی: فانوس( یک مجله فرهنگی چند زبانه است که به طور ویژه به ملاقات بین زبان ها علاقه دارد.با تأکید بر “هنر برای همه”، ما در مورد هنر، فرهنگ و چندزبانگی می نویسیم. ما مستقل از سیاست و مذهب هستیم و توسط سازمان ‘حمایت از هنر وست مانلند’ اداره می شویم تماس با ما

Lyktan (la linterna) es una revista políglota con una interes especial del encuentro entre lenguas. Con punto de partida en la lema ”arte para todos” escribimos sobre arte, cultura y lenguas. Estamos religiosamente y politicalemente desatados y trabajamos independiente con Konstfrämjandet Västmanland. Contáctenos

Lyktan is a.... Kontakta oss

Lyktan (Lyktan) ist ein mehrsprachiges Kulturmagazin mit besonderem Interesse an der Begegnung zwischen Sprachen. Basierend auf „Kunst für alle“ schreiben wir über Kunst, Kultur und Mehrsprachigkeit. Wir sind politisch und religiös unabhängig und arbeiten unabhängig, mit Konstfrämjandet Västmanland als Auftraggeber. Kontaktieren Sie uns

Lyktan (Lucerna) je vícejazyčný kulturní časopis zaměřený na setkání mezi jazyky. Vychází z myšlenky o „umění pro všechny“ a zabývá se uměním, kulturou a vícejazyčností. Je politicky a nábožensky nezávislý a vychází pod patronátem Konstfrämjandet Västmanland (organizace podporující vzdělávání). Kontakty

Lyktan is a.... Kontakta oss

ليكتان هي مجلة ثقافية متعددة اللغات تهتم بشكل خاص بالتلاقي بين اللغات، نكتب فيها عن الفن والثقافة وتعدد اللغات من منطلق (الفن للجميع). نحن نعمل بشكل مستقل وإدارة مستقلة بعيداّ عن السياسة والدين، بالتعاون مع منظمة الترويج الفني، مقاطعة فاستمنلاند. اتصل بنا