Dál buvttaduvvojit eanet sámi filmmat ja TV-ráiddut go goassige ovdal. Sámi Internášunála filbmaguovddáš, ISFI, lea stuora ággan dasa. Eanas sin ruhtadeapmi boahtá norgga stáhtas. Ruoŧas gal lea hui váttis, measta veadjemeahttun, oažžut ruhtadeami dadjá ISFI jođiheaddji Anne-Lajla Utsi.
– Min leat optimisttat ja bargat dan ovdii ahte mis lea doarvái ruhtadeapmi vái sáhttit doarjut ovtta guhkesfilmma buvttadeami juohke jagi. Muhto dál min leat heaitán ohcamis ruhtadeami ruoŧabeale, dadjá Anne-Lajla Utsi.
Ii soaitte nu čalbmáičuohcci. Muhto bargojuvvo sakka máŋgga guovllus dahkan dihte ođđa sámi filmmaid ja TV-ráidduid. Golbmanuppelohkái prošeavttat leat dál ruhtaduvvon ja leat álgodásis ja muhtimat leat ollen dobbelii.
Muhto 2009 leai oalát eará dilli. Leai dalle go Anne-Lajla leai mielde álggaheamen Internášunála Sámi filbmaguovddáža, mii lea ásahuvvon Guovdageaidnui. Sin ledje dalle ožžon beannot miljovnna ruvnnu norgga stáhtas. Odne muitá son ilu ja jurdagiid mat sus dalle ledje:
– Mu vuosttaš jurdda leai got dál dahkat. Mis leai Nils Gaup guossin gii leai dahkan Ofelašfilmma 1987. Son leai mielde muitaleamen got son dagai go ráhkadii filmma golbma sámi árbevirolaš muitalusain. Mii leimmet nu movttegat ja optimisttat. Muhto fuomášeimme man divrras lea ráhkadit filmmaid, muitala Anne-Lajla Utsi.
Dat lea dáhpáhuvvan ollu maŋemus guoktenuppelohkái jagis go son lea jođihan filbmaguovddáža. Álggus leai okto muhto dál leat sus vihtta virgáduvvon bargi ja vel okta prošeaktajođiheaddji bealleáiggevirggis. Bušeahtta lea lassánan meastta logi gearddi ja boahtte jagi lea bušeahtta 11 miljovnna ja dasa lassin lea sis 1,8 miljovnna doaibmaruhta man sámediggi norggabealde juolluda. Earret dan de Anne-Lajla rehkenastá ahte sis bohtá leat sullii 8 miljovnna prošeaktaruhta. Muhto lea lummaruhta dáin dilálašvuođain go máksá gaskal 20 ja 30 miljovnna dahkat guhkesfilmma, muitala son.
– Ulbmil lea ahte mis galget nu buorit eavttut ahte min sáhttit ráhkadit ealáhusa, hukset fitnodagaid ja bargosajiid filbmabargiide man riikkas fal orrut sámis, dadjá son.
Anne-Lajla ja ISFI lea bargan garrasit oaččun dihte ođđa, nuorat buolvva filbmadahkkiid, prošeavttas seven sámi stories. Doppe besse nuorra filbmadahkkit oaččut vejolašvuođa dahkat oanehisfilmmaid. Dál leat ollosat sis guhkesfilmma manusat jođus. Okta sis lea koreográfa ja bagadalli Elle Sofe Sara, 37, son maid eret Guovdageainnus. Son lea buvttadan oanehisfilmmaid muhto dál lea sus guhtta miljovnna ruvnnu dahkan dihte musikálafilmma. Filmma buvttadeaddji lea Elisa Pirir gii gullá Mayaálbmogii Guatemalas. Son lea maŋemus áiggi orrun Norggas.
Anne Lajla Utsi. Pressbild
– Mun lean dál bargamen ovddidit filbmamanusa. Dan namma lea Árru mii mearkkaša noađđi. Filmmas deaivvadit sámi nissoniin ja su nuppelohkái jahkásaš bártniin gii dáistala ruvkeásaheami vuosttá sin guovllus. Seammás go dát riidu vearrána čuožžila veagalváldinášši bearrasis ja gártá vuorrádussan váldokaraktearai.
– Mon háliidan vuosehit got lea eallit sámis odne. Lea duođalaš temá muhto mun háliidan seammás addit fámu ja doaivaga boahtteáigái, dadjá Elle Sofe Sara.
Son lea maid leamaš mielde eará filbmabáddemiin gos son lea leamaš bagadallanveahkki ja veahkehan bagadit statisttaid. Ellos eatnu galgá šaddat filbma mii muitala Álttáeanu dulvadeami birra Finnmárkkus 1970 logu loahpageahčen.
– Mus lea stuora doaivva ahte logi jagi siste almmohuvvojit máŋga buorit sámi ráiddut ja guhkesfilmmat. Lea deaŧalaš ahte min sámit beassat muitalit iežamet muitalusaid min vuolggasajis. Mon dagan filmmaid mat bohtet mus ja maid mon vásihan go lean oassi sámi servodagas. Dat mii lea lagamus mu váimmu šaddá sámi muitalussan, dadjá Elle Sofe Sara.
Sihke son ja Anne-Lajla atniba deaŧalažžan ahte sámit ieža besset dahkat sámi filmmaid. Ahte sámiin lea fápmu iežas muitalusaide.
– Lea buorre jus mis sámiin lea fápmu muitalit iežamet birra maid filmmaid bokte. Lea guhkes árbevierru gos mis ii leat leamaš dat vejolašvuohta. Dál sáhttit min autenttalaš vugiin muitalit. Nu sáhttit eastadit vearrámus stereotyhpa muitalusaid min birra, dadjá Anne-Lajla Utsi.
Elle Sofe Sara oaivvilda maid ahte lea deaŧalaš danin go filbma lea gievrras medium mii buohkain lea.
– Dat lea deaŧalaš oassi visot servodagaide miehtá máilmmi. Lea deaŧalaš ahte máŋga jiena ja perspektiivva oččot saji, nu ahte ii dušše lea okta duohtavuohta, muhto máŋga sierra. Ja mon gal illudan ahte buvttaduvvojit máŋga sámi filmma, vai oidnet ahte maid sámi servodagas leat máŋga oaivilat.
Elle Sofe Sara einnosta ahte su filmma álget báddet jagi geahčen. Oktiibuot 13 prošeavtta leat ožžon ruhtadoarjaga. Ja álggu rájes lea ISFI dorjon 80 filmma, 60 filbmaprošeavtta nu got dokumentárat, ráidduid lea ISFI dorjon daid maŋemus jagiid. Ja Guovdageidnui leat sin dál huksemen studio gos besset dubbet sámi filmmaid. NRK Drama lea maid lohpidan 100 miljovnna norgga ruvnnu buvttadan dihte TV-ráiddu. ISFI oččo doarjaga norgga stáhtas ja maiddai 500 000 ruvnnu suoma kulturdepartemeanttas. Muhto Ruoŧa bealis lea váttis oaččut ipmárdusa, muitala Anne-Lajla:
– Mii leat galledan Riikabeaivvi ja doallan máŋga čoahkkimiid. Muhto lea váttis. Sin čujuhit dasa ahte sin eai sáhte ruhtadit norgga ásahusa. Dan vaikko min bargat olles Sámi buorrin ja doarjut filbmadahkkiid gos fal orrut sámis. Dál min leat heaitán bargamen dan ektui ja bidjat dan sadjái návccaid eará áššiide, dadjá Anne-Lajla Utsi.
Earret eará leat álggahan riikkaidgaskasaš ovttasbarggu álgoálbmotinstitušuvnnaiguin miehtá máilmmi, Arctic indigenous film fund. Ja ISFI jođiha innovašuvdnaprošeavtta mas lea ulbmil dahkat 360 mállet filmmaid, mainna leat ovddimusat olles skandinávas, muitala Anne-Lajla. Lea nu ođđa teknihkka ahte leat huksemen kámera aiddo dál mii birge dan stuora formáhta. Ulbmil lea vuosehit sámi filmmaid stuora lávus gos filbmagovva birasta olles lávu, muitala Utsi:
– Mis leat ollu suohtas áššit jođus. Ja min leat bargan garrasit dán ovdii. Muhto min maid joatkit doaivagiin ja ulbmiliin ahte mis muhtin beaivvi galgá leat 50 miljovnna jahkebušeahtta vai sáhttit buvttadit ovtta sámi guhkesfilmma jahkásaččat, loahpaha Anne-Lajla Utsi.
Lars-Ola Marakatt • 2021-11-26 Lars-Ola Marakatt lea multimediajournalistta ja jorgaleaddji Gironis. Son lea bargan Ruoŧa Radio Sámeradios 20 jagi muhto jođiha odne iežas doaimma.
Det produceras fler samiska film- och teveserier än någonsin förut. Mycket tack vare det internationella samiska filminstitutet. Men majoriteten av finansieringen kommer från norska staten. Från svenskt håll är det mycket svårt, rent av omöjligt att få finansiering.
– Vi är optimistiska och satsar på att i framtiden kunna få medel till att göra en samisk film varje år. Men just nu har vi slutat att försöka få finansiella medel från Sverige, säger Anne-Lajla Utsi, chef för ISFI.
Det kanske inte är så tydligt ännu. Men bakom kulisserna jobbas det febrilt på nya samiska filmer och teveserier. Hela tretton projekt har fått pengar och är i startfasen medan andra har kommit längre.
– Jag är optimistisk och vi har jättemycket roligt att se fram emot, säger Anne-Lajla Utsi som leder samernas kamp för att själva göra film av historier i Sápmi.
Men annat var det 2009 när hon var med och startade det internationella samiska filminstitutet, vars bas ligger i Kautokeino. De hade just fått 1,5 miljoner skäl att jobba för saken av norska staten. Idag minns hon den glädjen och tankarna hon hade:
– Hur ska vi göra var min första tanke. Vi hade Nils Gaup som hade gjort Ofelaš, Vägvisaren, 1987. Och han var med och berättade hur han gått tillväga och gjort filmen utifrån tre samiska traditionella berättelser. Vi var så glada och optimistiska. Men vi upptäckte snart hur dyrt det är med film, berättar Anne-Lajla Utsi.
Det har hänt mycket under de tolv åren Anne-Lajla lett kampen för samisk film. Från att hon har varit ensam har ISFI nu fem anställda och ytterligare en projektledare på halvtidstjänst. Budgeten har ökat nästa tiofalt och nästa år har de 11 miljoner till samisk film och 1,8 miljoner i fasta anslag av Sametinget i Norge. Utöver de räknar Anne-Lajla med olika projektmedel för omkring åtta miljoner kronor. Men det är fickpengar i de här sammanhangen, då det kostar mellan 20 och 30 miljoner att göra långfilm, berättar hon.
– Målsättningen är att ha så bra förutsättningar att vi kan bygga upp en egen näring. Skapa företag och ge mer jobb åt filmskapare oavsett vilket land i Sápmi de bor och verkar i, säger hon.
Anne-Lajla och ISFI har jobbat hårt för att få fram en ny generation samiska filmskapare, bland annat genom att ha drivit projektet seven sámi stories där unga samiska filmskapare fick chansen att göra kortfilmer. Nu har många av dem långfilmsmanus på gång.
En av dem är koreografen och regissören Elle Sofe Sara, 37, också hon boende i Kautokeino. Hon har tidigare gjort kortfilmer men har nu fått sex miljoner norska kronor i stöd för att göra en musikalfilm. Producenten för filmen är Elisa Pirir som tillhör Mayafolket i Guatemala men som sedan en tid bor i Norge.
Anne Lajla Utsi. Pressbild
– Jag håller på och jobbar med manus till filmen. Den heter Árru som betyder börda på nordsamiska. I filmen möter vi en samisk kvinna och hennes tonåriga son som kämpar mot etableringen av en ny gruva i renbetesområdet. Medan arbetet mot gruvetableringen tillspetsas sker ett övergrepp inom familjen vilket skapar dilemman för huvudkaraktären.
– Jag vill visa på hur det är att leva i Sápmi idag. I min egen film är det en allvarlig tematik. Men jag vill samtidigt jag ge hopp med filmen, säger Elle Sofe Sara.
Hon har även varit med på inspelningarna av en annan film, Ellos eatnu, som är under inspelning. Den tar sin utgångspunkt i stridigheterna kring utbyggnaden av vattenkraften i nordnorge i slutet av 1970-talet. Elle Sofe har jobbat som regissörsassistent och med statistregi vid inspelningarna.
– Jag har ett stort hopp till att det inom en tioårsperiod kommer flera samiska serier och långfilmer. Det är viktigt att vi samer får berätta våra historier själva utifrån vårt perspektiv. Jag gör film av allt jag upplever här i Sápmi. Jag gör kreativa konstnärlig film med mig själv som grund när jag är del av det samiska samhället. Det som är närmast mitt hjärta blir till samiska berättelser, säger Elle Sofe Sara.
Både Elle Sofe och Anne-Lajla anser att det är viktigt att samer själva får göra samiska filmer. Det handlar om makt över sina egna historier.
– Det har blivit till en tradition där vi inte haft möjligheten att själva få berätta dem på ett autentiskt sätt. Nu kan vi motverka den värsta stereotypiseringen av våra berättelser, säger Anne-Lajla.
Elle Sofe Sara anser det är viktigt att samer själva får göra film eftersom det är ett starkt medium som många har tillgång till.
– Det är en viktig del av alla samhällen runtom i hela världen. Det är viktigt att olika röster och perspektiv får plats, så det inte bara skapas en sanning, utan flera olika. Därför är det viktigt att samiska filmer produceras. Jag glädjer mig verkligen över att det produceras flera samiska filmer, så att man också ser att det inom det samiska samhället finns olika röster.
Hon tror att inspelningarna av hennes film startar om ett drygt år. Och ytterligare 13 projekt har fått pengar beviljade. Räknat från start har ISFI gett stöd åt totalt 80 filmer, varav 60 filmprojekt, dokumentärer och serier bara de senaste åren. I Kautokeino byggs nu en studio för bland annat dubbning av samisk film. Bakom jobbet står samiska filminstitutet som också samarbetar med NRK Drama som lovat 100 miljoner för att producera en samisk teveserie. ISFI får förutom stöd från norska staten även 500 000 årligen av finska kulturdepartementet. Men från svensk sida har Anne-Lajla Utsi mött motstånd.
– Vi har varit och besökt Riksdagen i Sverige och hållit flera möten. Men det är svårt att få någon förståelse där. De hänvisar bara till att de inte kan finansiera norska institut. Men vi jobbar ju mot hela Sápmi och ger stöd åt alla oavsett nationalitet. Nu har vi som slutat jobba med den frågan och fokuserar på annat istället säger Anne-Lajla Utsi.
Bland annat har de startat ett internationellt samarbete med urfolksfilminstitutioner runtom i hela världen, Arctic indigenous film fund. Och ISFI driver ett innovationsprojekt som syftar till att göra 360-filmer, vilket de är först ut med i skandinavien, berättar hon. Det är så nytt att de håller på och bygger en kamera som klarar av det stora formatet. Målet är att visa filmer i en stor lávvu där filmduken är runt hela lávvun berättar Utsi:
– Vi har mycket roligt på gång. Och vi har jobbat hårt för det här. Och vi jobbar vidare på förhoppningen och målet om att en dag ha 50 miljoner i årsbudget och finansiera en samisk långfilm varje år, säger Anne-Lajla Utsi.
Lars-Ola Marakatt • 2021-11-26 Lars-Ola Marakatt är multimediafrilansjournalist och översättare i Kiruna. Han har jobbat på Sveriges Radios samiska redaktion i 20 år.
Konstantin Zarubin • 2024-12-20
Lyktan bad den ryske författaren Konstantin Zarubin att skriva om självcensur bland ryssar i väst. Vi fick tillbaka en genomarbetad definition av censur, och en känga åt oss själva!
Läs mer →
Alireza Naghavi • 2024-12-06
Precis när Alireza Naghavi lärt sig svenska och gått ut skolan, tvingades han lämna landet, tog sig till Frankrike och fick uppehållstillstånd. Men så flera år senare får han ett meddelande från Sverige. Läs hans berättelse om vad hem kan betyda i Lyktan.
Läs mer →
Patrick Kretschek • 2024-11-30
Ett grannbarn med samma ovanliga stavning av förnamnet fick honom att börja förstå hur ensam han alltid varit i sin flerspråkighet. Läs konstnären Patrick Kretscheks essä om sitt skamfyllda förhållande till tyskan.
Läs mer →
