Kiswahili, une reconnaissance laborieuse

Photo: Muhammad Mahdi Karim. GFDL

Même s’il est l’une des langues les plus importantes d’Afrique, le kiswahili a longtemps manqué de reconnaissance officielle. Mais en 2022, il est finalement devenu l’une des langues de travail de l’Union africaine. Joseph Kafuka R. écrit sur l’importance de l’événement et le long chemin vers cette reconnaissance.

Avec plus de 100 millions de personnes en Afrique parlant cette langue, le swahili est devenu la langue africaine la plus parlée sur le continent. Mais le swahili n’a pas le nombre de locuteurs, la richesse et le pouvoir politique associés aux langues mondiales telles que le mandarin, l’anglais, le français ou l’espagnol.

Langue originaire de la côte indienne, issue d’un mélange entre l’arabe et les langues locales et parlée principalement en Tanzanie, le kiswahili a conquis tous les pays et régions voisins. Le swahil a ses locuteurs localisés et répartis dans plus de 14 pays africains : Tanzanie, Kenya, Ouganda, Rwanda, Burundi, RD Congo, Soudan du Sud, Somalie, Mozambique, Malawi, Zambie, Comores, et même Oman et le Yémen au Moyen-Orient. Des pays d’Afrique australe tels que l’Afrique du Sud et le Botswana ont introduit le swahili dans les écoles, tandis que la Namibie et d’autres envisagent de le faire prochainement.

Le swahili est déjà parlé dans diverses communautés, notamment la Communauté de l’Afrique de l’Est (EAC) et la Communauté de développement de l’Afrique australe (SADC). Le swahili est également utilisé comme langue d’enseignement dans certains pays africains dont les locuteurs sont répartis dans plus de 14 pays. Avec plus de 200 millions de locuteurs, le kiswahili fait partie des dix (10) langues les plus parlées dans le monde et il y a un regain d’intérêt pour qu’il devienne la lingua franca du continent. Tels sont les arguments qui ont convaincu l’Assemblée des chefs d’État et de gouvernement de l’Union africaine, lorsque la Tanzanie a avancé la proposition.

Cette approbation couronne plusieurs années de travail au cours desquelles l’adoption du kiswahili a été retardée pour diverses raisons. De plus, cette décision est apparue frustrante pour les locuteurs d’autres grandes langues africaines de communication, le haoussa et le peul par exemple. Ils ont fait valoir qu’au lieu d’augmenter le nombre de langues officielles, il faudrait les réduire à deux ou trois : anglais, arabe et français ; L’anglais et le français ont l’inconvénient d’être des langues de colonisation. Mais ils ont le précieux avantage d’être pratiqués par tout le monde sur le continent. Inversement, de nombreuses personnes ne comprennent pas le kiswahili.

Ainsi, le succès de l’adoption du swahili dépend de la capacité de ses promoteurs à être parfaitement conscients de la myriade de défis à venir et à rester sensibles aux divers groupes d’intérêt.

Il y a d’abord le défi des langues du colonisateur : l’anglais est la langue officielle de 27 pays et le français celle de 21 pays. Les deux sont des langues qui ont été étudiées et pratiquées depuis l’époque coloniale. Les déplacer pourrait créer des défis diplomatiques, selon les experts. Le professeur Obuchi Moseti, linguiste kiswahili à l’Université Moi de Nairobi, note que ces langues étrangères occupent une place stratégique dans la communication, la diplomatie et le commerce international. Il ne sera pas facile de les remplacer par une langue vernaculaire africaine. Le succès, souligne-t-il, dépend de la bonne volonté politique.


Photo: Ultrabobban CC BY-NC 2.0

Géographiquement, les peuples de la région nord de l’Afrique, du Grand Maghreb au Soudan en passant par l’Egypte, ont en commun l’usage de l’arabe. Quant à la partie occidentale du continent, le haoussa et le peul y sont les langues les plus répandues. Dans la région orientale, méridionale et centrale, l’influence du swahili est réelle. Et si du point de vue de l’histoire, l’arabe et le swahili partagent une certaine affinité, ce n’est pas le cas du haoussa.

Mais le plus important est d’énoncer les conditions préalables et d’identifier les obstacles dans un continent qui compte des centaines de langues tribales ou vernaculaires. Face à cette réalité et à sa complexité, certains considèrent l’instauration de langues africaines officielles (en l’occurrence le swahili) comme risquée. Cela devrait plutôt s’accompagner d’une garantie de préservation et de pérennisation detoutes les langues africaines existantes. Car les peuples africains doivent reconnaître que la plus petite langue vernaculaire contribue à la richesse linguistique du continent et qu’à ce titre elle constitue un patrimoine qu’il faut préserver.

La reconnaissance et l’élévation des langues indigènes africaines s’inscrivent dans un effort collectif pour assurer le développement, l’utilisation et l’intellectualisation de ce patrimoine culturel. Selon le professeur Yoka Lye, linguiste congolais à l’Université de Kinshasa, ”le swahili est un excellent début pour la protection d’un multilinguisme inclusif qui inclut les langues autochtones et cette résolution de l’Union africaine doit être soutenue car elle aurait dû être prise il y a longtemps », a-t-il déclaré. L’UNESCO a même adopté la date du 7 juillet de chaque année comme Journée mondiale de la langue kiswahili.

En effet, pendant des années, les dirigeants africains ont fait pression pour que l’Union africaine adopte le swahili comme langue panafricaine. Car, l’Afrique reste le seul continent où la majorité des enfants commencent l’école en utilisant une langue étrangère comme l’arabe, l’anglais, le français, le portugais ou l’espagnol, qui sont le seul moyen d’obtenir une promotion socio-économique.

Le swahili est la langue africaine la plus reconnue en dehors du continent. Sa présence mondiale dans les émissions de radio-TV et sur Internet n’a pas d’égal parmi les langues d’Afrique subsaharienne. Sur la scène internationale, aucune autre langue africaine ne peut être entendue aussi largement dans les médias d’information. Des mots et des phrases en swahili ont été entendus dans des centaines de films et de séries télévisées, tels que Star Trek, Out of Africa, Le Roi Lion de Disney qui comprenait plusieurs mots en swahili, dont les plus connus sont les noms des personnages : Simba (lion), Rafiki (ami), des expressions en swahili dont ”Asante sana” (merci beaucoup) ou cette fameuse phrase dite de ”Hakuna matata” (pas de problème) répétée tout au long d’un film.

Actuellement, la radiodiffusion est un moyen de diffuser la langue. Il est utilisé par les gouvernements, les églises, les organisations non gouvernementales ou les associations. Auparavant, la presse écrite et la bande dessinée avaient investi le public dans l’utilisation du swahili, contribuant à son expansion. Aujourd’hui, c’est Internet qui tente d’accentuer cette dispersion, alors que les langues coloniales restent puissantes et dominantes. Pour que le swahili devienne véritablement panafricain, il faudra plus d’efforts d’une volonté politique claire, d’investissements socio-économiques pour atteindre toutes les régions. Un pari qui, compte tenu de la situation actuelle, est loin d’être gagné.

Joseph R. Kafuka • 2023-02-23
Joseph R. Kafuka est un journaliste originaire du Congo-Kinshasa où il a été le fondateur d'un réseau de journalistes congolais contre la corruption (REJAC). En Suède, il est consultant au "Female Film Festival" de Malmö et membre de l'association des professeurs de langue française.


Kiswahilis långa väg till officiell status

Bild: Muhammad Mahdi Karim. GFDL

Trots att det är ett av de största språken i Afrika har swahili länge saknat officiell status. Men 2022 blev det till slut ett av arbetsspråken i Afrikanska Unionen. Joseph R Kafuka skriver om vad beslutet innebär och om den långa vägen dit.

Fler än 100 miljoner människor i Afrika talar swahili, eller kiswahili, vilket gör det till det mest talade afrikanska språket på kontinenten. Men språket har inte samma ekonomiska och politiska backning som globala språk som mandarin, engelska, franska och spanska, och inte heller lika många som talar det.

Swahili kommer ursprungligen från Indiska oceanens kust, och uppstod genom att arabiska blandades med lokala språk. Från början talades det främst i Tanzania, men nu har språket erövrat alla närliggande länder och regioner. Idag är det stort i fjorton länder: Tanzania, Kenya, Uganda, Rwanda, Burundi, Demokratiska republiken Kongo, Sydsudan, Somalia, Mozambique, Malawi, Zambia och Comorerna, och talas även i Oman och Jemen. Länder som Sydafrika och Botswana har introducerat swahili i skolan och Namibia har planer på att göra det snart
Swahili talas redan inom flera organisationer som EAC, Östafrikanska gemenskapen, och SADC, södra Afrikas utvecklingsgemenskap. Med fler än 200 miljoner kiswahili-talare är språket ett av de tio mest talade i världen och det finns ett nyvaknat intresse för att göra det till lingua franca på kontinenten.

Det var de argumenten som övertygade Afrikanska unionens statsöverhuvuden när Tanzania la fram förslaget. Godkännande blir kronan på verket för många års arbete som har blivit försenat av olika orsaker. Dessutom verkar beslutet vara besvärande för vissa som talar de andra stora afrikanska språken, som Hausa och Fulani. De menar att istället för att åka antalet officiella språk borde de minskas till två eller tre, engelska, arabiska och franska.

Engelska och franska har nackdelen av att vara kolonisatörernas språk. Men de har den stora fördelen av att talas av det stora flertalet på kontinenten. Däremot är det många som inte förstår Kiswahili. Så för att erkännandet ska fungera krävs det att språkets förespråkare är mycket medvetna om de otaliga utmaningarna, och att de är lyhörda för vad olika intressegruppers uttrycker.

Den första utmaningen är att det är kolonisatörernas språk. Engelska är officiellt språk i 27 länder och franska i 21 länder. Båda två är språk som har lärts ut och använts sedan kolonialtiden. Att byta ut dem skulle kunna innebära diplomatiska utmaningar säger professor Obuchi Moseti, som är Kiswahili-lingvist på Moi-universitetet i Nairobi, och tillägger att de språken har en strategisk position inom kommunikation, diplomati och internationell handel. Det skulle inte vara enkelt att ersätta dem med ett inhemskt afrikanskt språk. Om det skulle lyckas hänger det på politisk vilja.


Bild: Ultrabobban CC BY-NC 2.0

Geografiskt sett har människor i de norra delarna av Afrika, från Maghreb till Sudan, via Egypten, arabiskan gemensam. I de västra delarna av kontinenten är Hausa och Fulani de mest spridda språken. Men i de östra, centrala och södra regionerna har swahili ett starkt inflytande. Historiskt sett har arabiska och swahili också tydliga kopplingar, vilket inte är fallet med hausa. Men det allra viktigast är att se förutsättningarna och identifiera hindren på en kontinent som har hundratals inhemska språk, och språk knutna för specifika etniska grupper. I ljuset av det anser vissa det som riskabelt att erkänna vissa afrikanska språk (i det här fallet swahili). Och att om man gör det, borde det åtföljas av ett åtagande om att garantera bevarandet av alla existerande afrikanska språk. För att folk i Afrika ska erkänna att även det minsta inhemska språket bidrar till kontinentens lingvistiska rikedom, och att de därför utgör ett kulturarv som måste bevaras.

När inhemska afrikanska språk erkänns och lyfts fram är det en del av en kollektiv ansträngning att se till att kulturarvet utvecklas, används och blir en del av en del av det akademiska samtalet. Enligt, Yoka Le, en kongolesisk lingvist som är professor på Kinshasas universitet är “swahili en utmärkt start på en process för att skydda en inkluderande flerspråkighet som omfattar inhemska språk, och resolutionen från Afrikanska Unionen är ett steg som skulle ha tagits för länge sedan. 2022 utsåg dessutom FN 7 juli till swahili-språkdagen.

Vissa afrikanska ledare har dessutom lobbat för att AU ska använda swahili som panafrikanskt språk. För faktum kvarstår, Afrika är den enda kontinent där en majoritet av barnen använder främmande språk som arabiska, engelska, franska, portugisiska och spanska, och där de språken är nästan den enda vägen till socio-ekonomisk framgång.

Swahili är det mest välkända afrikanska språket utanför kontinenten. Dess globala närvaro tv-sändningar och på internet har ingen motsvarighet bland andra inhemska afrikanska språk. Ord och fraser på swahili hart hörts i hundratals välkända filmer och tv-serier, som Star Trek, Mitt Afrika och Lejonkungen, som innehöll många ord på kiswahili – det mest välkända är namn på karaktärer som Simba (som betyder lejon), Rafiki (som betyder vän) – och även fraser som “asante sana” (tack så väldigt mycket) och den berömda frasen “hakuna matata” (inga bekymmer), som upprepas genom filmen.

Massmedia används för att sprida språket som används av regeringar, kyrkor, företag och frivilligorganisationer. I det bygger de vidare på de tryckta nyhetstidningar och serier som lagt grunden för språkets expansion. Idag är det på internet som spridningen sker, en arena där de koloniala språken är starka och dominanta. För att kiswahili ska bli ett sant panafrikanskt språk krävs det en tydligare politisk vilja, och investeringar över hela fältet. Något som är långt ifrån givet i dagens situation.

Joseph R. Kafuka • 2023-02-23
Joseph R. Kafuka är en journalist från Kongo-Kinshasa, där han grundade ett nätverk av journalister mot korruption (REJAC). I Sverige är han konsult vid "Female Film festival" i Malmö och medlem i föreningen för franska lärare.